lördag 9 april 2016

Träning,hur mycket och när.

Träning är naturligtvis viktigt när det gäller sport utövning.
Själv tror jag att vi gör fel ,när vi låter kalendern bestämma. Visst "måste" jag träna när det snart är dags för den nya säsongen. Klubb träningar "måste" jag delta på ,eller?
Nä,det som är viktigt är något helt annat. Träna aldrig på distans förrän duvorna är klara för det.
Det som gäller ungar ,gäller också gamla duvor. De ska av sig själva börjat träna hemma runt slaget,innan de är mogna för den första korta träningen.

En annan sak som jag tycker är viktig,är luft temperaturen. Som jag bor ,på Österlen med det kalla havet både öster ut och söderut,har jag upp emot  10 grader kallare än vad man har på Skånes västkust,på våren. När jag för många år sedan hade duvorna på vinden till en uppvärmd snickerifabrik ,kunde duvorna efter en träning komma in i lagom temperatur och klarade sådana träningar.
Att träna duvorna i temperaturer under 10-12 grader ,är att öppna dörren för diverse sjukdommar, Ornithose t.ex. att komma in i besättningen.
Nu, i början av April har Belgien och Holland startat sin tävlings säsong.
Vi startar vår i mitten av Maj och det är nog riktigt med tanke på vårt kontra Belgiens klimat.
Här i landet har det blivit vanligt med 100 tävlingsduvor, i Holland har Hooyman 70 hanar och 70 honor,Koopman och Eijerkamp har ett par hundra och ett antal heltidsanställda slagskötare.  Med de stora antalen kommer också möjligheten att chansa med duvorna,alltså sätta in duvor som kanske inte har den perfekta formen. Koopman och de andra har perfekt tempererade slag och vetrinärer som kollar sina duvor vid minsta misstanke om att något kan vara fel.
Min tanke kring detta är att vi måste vara försiktiga med våra duvor,vi har inte samma förutsättningar

När vi startar säsongs träningen för tidigt och formen inte kommit finns det få saker man kan göra,naturligtvis måste en duva som lider av en sjukdom kureras så fort som möjligt,men frågan är vad kom först ,den dåliga formen eller sjukdomen?
Oftast är det båda,dålig form är oftast ett tecken på sjukdom. En sjukdom som redan under parningen kan synas genom att äggen inte blir befruktade m.m. Sedan försöker vi träna dem i form och resultatet blir ännu sämre form eftersom endast sunda duvor kan komma i form. I vår iver att "få igång" duvorna till tävlingssäsongen gör vi misstaget att träna för tidigt,när våren är för kall,speciellt de av oss som vill ut med duvorna tidigt på morgonen, råkar ofta ut för att trots vädret är fint ,får vi hem duvorna sent och som har svårt att återhämta sig. De har drabbats av den kalla vår morgonen,på middagen är det kanske 12 grader och duvorna hade då kommit hem i bra form,nu kanske årets första onödiga medicin kur behövs.

Den mängd träning som idag bedrivs,tycker jag är onödig,i varje fall vad gäller km antalet. En frisk ,sund,duva behöver inte så mycket kilometer träning. Grundläggande för duvor är att den får sitt fri flyg ,som också är en form av orienterings träning. När duvorna flyger fritt tränar den upp sin orientering,när duvorna försvinner i en timme från hemmet är den bästa orienteringsträning den kan få. Många förväxlar den timmans träning med konditions träning. Det är precis så som man så förr att duvorna är flyg glada,glada för att de har en så bra kondition att de kan flyga hur länge som helst. Duvor är inte som människor,vilket vi sorgligt nog tror ibland. Människor kan tränas upp till en hög nivå. Brevduvan har redan en så hög nivå att det inte går att träna upp den. Det enda duvan behöver för att prestera på toppnivå är en kropp som är sund , den kan däremot behöva tränas i orientering vilket den själv gör genom att flyga kring slaget hemma. Sedan behöver den lite hjälp av människan för att ett antal gånger upp till 30 km ,släppas ur en bur

Det jag skrivit hittills är naturligtvis självklarheter för de erfarna duvgubbarna men har kanske någon nytta för de nya i sporten.

Om det värsta inträffar,att det blir en vad vi kallar för katastrof tävling,att duvorna får stanna på sträckan över natten och kommer hem utflugna. Så trötta att de knappt överlever. Då måste vi se till att få igång dem genast,TÄVLING NÄSTA VECKA IGEN,hur gör man?  Ja ,man borde låta duvorna vara hemma ett par veckor,MEN...det är ju poängen som är så viktig,så de måste vara igång till nästa vecka igen!  Fettrik foder innan och efter tävlingen ,är enligt alla som kan det där med näringslära det rätta.
Hur gör våra mänskliga atleter?
Jo ,så fort de gått i mål kommer vatten/vätskeflaskan fram,fylld med diverse återhämtning produkter  våra duvor svettas inte,alltså är det meningslöst att ge exakt samma som människan(elektrolyter) behöver efter en ansträngning. Men när duvorna är helt slut ,som bara duvor ukan vara efter 18 timmar på vingarna,är det viktigt att ge ett  lätt kolhydratrikt foder med extra fettrika fröer. Linfrö  är ett sådant som borde vara perfekt,men duvorna gillar det inte så mycket,det beror troligen på dess plata form. Men det bästa är hampfröet  som verkligen innehåller allt som duvan behöver i sin utsatta situation.Dessutom har hampfröet visat sig vara utmärkt tillskott till avelsfodret. Oljan vi behöver för att hjälpa den trötta duvan får vi ändå från linfröet. I livsmedelsbutiken finns den bästa oljanLINFRÖOLJAN.
I varje slag borde finnas en återhämtnings avdelning där duvan får sitta skild från de andra pigga duvorna i slaget. Där kan de sitta och återhämta sig +att man har koll på dens  hälsa. En duva som har varit ute något dygn har i sin bakterieflora (som oftast inte är intakt)  en motorväg in i sjukdom. Kanske skall den få någon medicin innan den kan börja återvända till flygslaget .
Nu börjar vi rättfärdiga duvgubbar kräva släpparens huvud på ett fat!!!
Egentligen är släpparen helt oskyldig,han borde istället höjas till skyarna för alla de gånger duvorna kommit hem i god form
PROBLEMET är att våra släppare inte har en aning om hur ett ansvarsfullt släpp skall gå till. Har någon sett en kurs om hur det ska gå till?
KURSER hålls varje år i  de stora brevduveländernas regi,kanske skulle vårt förbund kunna hålla en sådan varje vår för våra uppsläppare.?

En sammanställning av vad jag skrivit;
Börja inte distans träna förrän duvan är färdig för det
Aldrig i kallt väder eller för långt
Va inte så korkad som jag,att kalla släppa ren för"jäkla idiot",de har tagit på sig ett stort jobb som de oftast klarar bra utan att få något beröm.
Kräv av förbundet att bli modernt,så att släpparna  blir utbildade

4 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart inlägg! <3 <3 <3

Anonym sa...

Fel!!
alla organismer anpassar sig till aktivitetsnivå! En unge utvecklad automatiskt under sina 30-40 första dagar för att klara kraven att överleva. En vuxen duva som inte tränas ( orienteringsförmåga likväl som kondition) kommer aldrig att prestera.
Hem kommer dom kanske men då efter flera vilopauser och vattebdrickande

Anonym sa...

???
vad fan ska en unge "överleva"?
vad snackar du om?
???

Anonym sa...

Jag har en intressant historia att berätta. Det var många år sedan det hände.
Vi hade en söderflygning från Munchen. Jag deltog med 3 duvor på denna tävling.
Men jag skickade 3 gamla duvor också, som flög hos mig från söder tidigare,
till en tysk jag bytte duvor med. Han skulle få duvorna där våra duvor släpptes
i Munchen.
Duvorna släpptes men inte bara tävlingsduvor utan även de tre duvor jag skickade
till tysken, för när han skulle sätta kartongen i bilens baklucka föll duvorna ut
via kartonglådans undersida in i bilens baklucka, därifrån de fick fortsätta att
klara av hemfärden på dryga 80 mil.
Och gissa vad! Jag fick hem 2 av de 3 "bytesduvor" på kvällen medan det kom hem
endast en duva av de 3 som jag skickade på tävling. Den jag skickade på tävling
kom först men efter 1 eller 2 timmar senare kom de duvor som flög bara fritt ett år tidigare. De sattes i avelsslaget året innan.
Otroligt nog men det kan hända saker man skulle ge fan på att icke kan hända!!