fredag 21 april 2017

Aktuellt,nu och då


Tittade i min blogg,och upptäckte en liten" grej" som jag kallade för SKILLNADER , tycker att den är aktuell fortfarande.
Den ligger som en "sida" långt ner på höger sida,där ligger
Också skillnadernas skillnad som även den är läsvärd
Det skrevs för 6 år sedan

SKILLNADER


 Skillnader på duvor är stora, mest resultaten som kommer från arvet(Stammen)samt från boende miljön.Utseendet skiter jag i,bara de inte är skimlar eller vita.Arvets betydelse såg jag första gången vikten av när jag som 14-åring fick nya duvor som jag och min far hämtat från Liljekvist i helsingborg,de hade en annan utstrålning. jag hade börjat avla det året på duvor som fanns i slaget som var kvar sedan min far några år tidigare lagt ned tävlingsverksamheten. Vann den första tävlingen jag var med på i distriktet med min 111,som saknade stamtavla. Året efter blev jag med dessa stamlösa duvor klubbmästare med "gamla"duvor.samma år skulle de första Liljekvist duvorna testas på ungdjursläppen och de VAR BÄTTRE. ´69 blev ett bra år med Ettor och mästerskaps vinster, eftersom jag o min far strävade framåt hade vi köpt fler från liljekvist och från Kurt Nilsson som var nr 1 i Sverige på den tiden,och plötsligt visade det sig att mina allra första "de stamlösa" inte längre hade någon chans. I maj ´69 äkte vi till Mader i Hamburg och köpte våra första duvor som visade sig bli en Hit.1970 var vi spända inför ungdjurssäsongen,skulle de nya ha någon chans mot de som visat sig vara bäst i klubben?
 För att få en klar bild av värdet av de nya satte vi in 30 ungar efter de "gamla" och 30 ungar efter de nya Mader duvorna. På den tiden hade vi bara 2 tävlingar med ungdjur.Första tävlingen chockade mig det kommer 30 ungar i luften ,jag stämplade dem efter 5 minuter kom nästa 2. Det visade sig att de 30 från Mader var de som kom först nästa 2 (5 min efter) var av den gamla aveln. Det kunde ju vara en tillfällighet,därför gjorde vi om samma procedur 30 Mader och 30 av de gamla. nästa tävling fick samma resultat, Mader duvorna blev de 30 första i slaget och precis som veckan innan de 30 första i klubben.
 Då ,1970, insåg jag för första gången att det är skillnad på duvors förmåga. 1976 åkte vi återigen till Hamburg,då för att skaffa de duvor som då blivit på modet,Janssenduvan.De duvorna som jag då fick av Erwin Carstens visade sig passa mig ännu bättre. Bättre än de bästa just då. Ett par år senare dök det upp en Belgare som  utklassade allt Marien-Meulemanns, Naturligtvis skaffade jag sådana från tyske mästaren Hermes och från Schlepphorst och resultat blev att jag med Carstens och Meulemanns duvorna  blev mästare i distriktet.Vilket jag även hade varit med Mader duvorna några år tidigare! Men det viktigaste: jag hade under de åren lärt mig hur ett slag skall vara konstruerat med rätt syre tillförsel. Utan ett bra slag inga resultat
Jag hade när jag träffat de gamla "stora" ,Bröderna Janssen ,De Klak, Groendelaers,Kluth,funderat på varför deras duvor såg så mycket bättre ut än de svenska jag sett. Dessutom visade de sina duvor som var lätta,vibrerande,varma, och de tyckte att jag och mina frågor om hur de kunde vara på det viset,var fullständigt utan kunnande. Den som enklast och bäst förklarade sammanhanget Syre-form-sundhet var Schlepphorst.  Jag var hos honom  ´81 ,´82 flyttade jag och byggde ,efter mina nya tankar,ett slag som gjorde mig till mästare på 2 år. Allt detta kunnande jag fått från Schlepphorst är mycket mer värt än allt jag lärt mig av svenska duv"kompisar

4 kommentarer:

Anonym sa...

men vad tror du vad ligger bakom detta, varför körs vi om av alla andra, varför är det så?
varför sorteras inte våra duvor på samma sett? gör vi något fel? har vi fel flygprogram?
har vi inte de optimala förutsättningar som krävs (duvgubbar, styrelse?
håller vi våra duvor ett avvikande sett jämfört med de andra "klassiska" brevduveland?
eller felet ligger i att vi inte alls gör något?

mvh. märkligt

Bengt Ask sa...

Det som jag ser är den stora skillnaden,är att vi inte delar med oss av vårt kunnande och att vi,som alla andra Svenskar inte ser sanningen som den är. Jag har länge påstått att vi är efter i utvecklingen. Dock får jag mycket negativ respons på det. Men faktum är att vi är ca 250 medlemmar mot t.ex. tysklands 20.000 aktiva,där kanske 95 % har extremt mycket bättre duvor än vad vi har.
De har ett förbund som i alla tider verkat för ett bättre sportsligt tävlande,men ändå försökt hålla "den lille "duvgubben om ryggen. Att få ett bättre allmänt kunnande om brevduvor och sporten har deras förbunds tidskrift haft som sitt huvud mål,med de andra stora duvtidningarna(4-5 st) har tysken fått alla möjligheter till kunnande.
Sedan har vi tyvärr inte förstått att samarbeta inom brevduvesporten i sverige. Med samarbete om en förnuftig flygplan hade vi kunnat gå framåt.
Att utesluta den lille duvgubben genom en omöjlig flygplan är det stora hotet mot brevduve sporten i sverige
Men ett större kunnande om brevduvor saknas,det är möjligt att förändra genom att vi öppnar oss och berättar om våra duvor och skötsel
Att ha återkommande forun ,runt om i brevduve sverigebhade varit en lösning

jocke sa...

Finns oerhört mycket kunskap att hämta i våra gamla tidskrifter.
Skulle krävas enormt jobb att scanna in och lägga upp på nätet, men vilken kunskapsbank!

Anonym sa...

Nyheter från Jordbruksverket
.

Fågelinfluensa i värphönsbesättning i Nyköping

Fågelinfluensa har konstaterats i en värphönsbesättning i Nyköping. Provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA visar att besättningen är smittad med virus av typen H5N8. Jordbruksverket har infört restriktioner i området för att undvika smittspridning. Den här typen av virus som har cirkulerat hos fåglar under hösten och vintern har aldrig smittat till människa.